Jobbkompis

Norton är också Lauris jobbkompis. Speciellt när det gäller gaming eller att kolla bilar på nätet.

9 kg!

Valpen väger 9 kg. Han har blivit stooor!

Bästa hunden!

Hur bra är inte vår hund? Han må vara lite feg när han träffar andra hundar men säger inte ett pip åt varken åska eller raketer. Forneldarnas natt i Pargas igår gick superbra! Norton satt snällt och såg på fyrverkerier med husse,  matte och vänner. Stilig var han också i sin reflexväst.

♡♡♡♡♡

Forneldarnas ikväll

Vi får se hur Norton reagerar på fyrverkerier. Det kan gå bra, det kan gå dåligt. Fingers crossed!

Egen säng är också bra!

Trevligt

Suck, vad man är trött!

Det är nog lite trevligt när man är ute och går med hunden och plötsligt kommer två äldre damer emot och börjar oja sig över valpen. Det är ju kul att höra att andra också tycker att Norton nog är världens sötaste, finaste, smartaste och mest underbara hund!

Trotsig

6 månader gammal och det börjar märkas! Norton har på sistone blivit mer och mer trotsig och försöker luska ut vilka regler som gäller och vad han kan komma undan med... Att hoppa upp på sängen är definitivt en av grejerna han för tillfället utforskar.

Men det finns också en del positivt. Norton är duktig med att meddela när han vill något - vare sig det är att fara ut eller att leka. Alldeles nyss skällde han gällt och ville ha ögonkontakt. Sedan sprang han och hämtade en leksak. Dags att leka lite alltså. Jag är glad att fortsättningsvis ha en pratsam hund som är duktig på att meddela. Visst är det lite jobbigt då han börjar skälla för att varna att någon springer (ljudligt) i trappuppgången, men för det mesta funkar det bra. Han skäller inte så mycket. Och definitivt inte lika mycket som då han var riktigt liten!

Men joo, snart är vi inne i trotsåldern/tonårsfasen som lär vara ganska jobbig. Som om inte han varit jobbig då han var liten valp! (Han är helt trevlig nu.) När "tonåren" slår till glömmer tydligen hundar allt de inte lärt sig ordentligt under valptiden, vilket kan leda till att hunden inte alls lyder och verkar totalt omöjlig. Jippiee... Förhoppningsvis har vi tränat Norton så pass bra att han inte glömmer grunderna. Gårdagens lekträff med Nala i hundparken tydde på en hund som var väldigt duktig och balanserad - en sådan hund vill jag ha i fortsättningen också. 

Vi får se vad som händer. 

Jobbkompis

Alltid nära till hands när man vill prokrastinera lite. :)

Hundparken med Nala

Eftersom en av våra (svenskspråkiga!) grannar har en valp i samma ålder som Norton blev det snabbt tal om att vi skulle åka till hundparken tillsammans. Norton och Nala kommer så bra överens att det skulle säkert gå bra i parken också, tänkte vi. Och visst gick det bra! Nala är lite blyg av sig men Norton (som också är lite försiktig) blev modigare och skulle visa Nala hur man gör i parken. ;)
Till slut sprang de runt och jagade varandra, delade vatten och grävde gropar tillsammans. Det var riktigt roligt att se att Norton har en sån bra hundkompis! Vi fick dessutom vara i fred från andra hundar (vilket var bra då det var Nalas första gång vid parken) då vädret var på sämre sidan. Men inte var vi gjorda av socker heller, så lite regn var inget problem. Däremot blev hundarna otroligt smutsiga under tiden vi var där (lera och sand under mage och hals, benen helt täckta), så när vi kom hem fick Norton prompt ta sig en liten dusch.

Va? Fick jag inte vara på sängen?

Playtime

Man får ha lite galna ögon som stirrar åt olika håll när man mitt upp i leken ska få matte att leka mera samtidigt som man ska vakta hushållet (ljud i trapphuset måste rapporteras).

Ny leksak som var 6-månaderspresent (tillsammans med en stor gris) är skoj!

Nygammal hundsele

Innan vi köpte Nortons turkosblåa hundsele (XS) hade vi (läs: Lauri) råkat köpa en svart sele en nummer för stor (S). Nu passar däremot Norton bättre i den svarta. Looking good med reflexband.

Grisar!

Om Österbotten-resan

När vi körde upp i lördags gick det riktigt bra! Norton sov till största delen och vaknade bara när han ville äta/dricka något eller ville ut och uträtta behov. Vi körde upp via Tammerfors och det hela kändes väldigt smidigt.

Väl framme var Norton ytterst populär, speciellt mamma tyckte han var rolig och söt. Hunden märkte förstås så gott som genast att här var någon som kunde ge honom lite extra mat - vilket mamma också gjorde så ofta som möjligt. En annan grej som mamma tillät (men som jag är rädd inte var så smart) var att hon mer än gärna tillät Norton vara i deras säng. Så självklart började han hoppa runt i sängen och var så himla nöjd så. Men när han ville göra samma sak i vår säng gick det sämre. Vi försökte verkligen hålla honom borta från sängen, men emellanåt blev vi (läs: jag) för lata och Norton hade en tupplur eller två på vår säng också. Men som tur hade vi lagt ett visst "medel" från apoteket som ska avstöta både loppor och fästingar, och det tycks funka bra för vi fick varken besök av ohyra under resan, före eller efter. 

Norton skällde en hel del hemma, men huset är ju stort så det gjorde inte så mycket. Han var mån om att vakta mig och Lauri när vi sov och meddelade oss genast när det rörde sig folk utanför (t.ex. i köket). Han var också väldigt förundrad (och lite rädd) när det gällde de långa herremännen i huset, m.a.o. min pappa och ena bror (den andra brodern var på resa). Norton skällde också åt farmor, men det kan ha att göra med att hon bråkade (för att leka) så mycket med hunden.

Annars var katterna inte alls glada och den ena ville hela tiden attackera Norton. Vilket var lite jobbigt... Men, vi höll koll på både hund och katter och Norton fick inte springa löst hemma (vi hade med ett 10-meters rep som gick att fästa i kopplet). Däremot fick Norton springa löst hemma hos min gudmor och hennes 4-månaders vita dvärgschnautzer Saku. Men Saku var om möjligt en större fegis än Norton så de lekte inte desto mer med varandra. Men trevligt med träff var det i alla fall!

Det var riktigt bra att vara hemhemma med hunden. Norton trivdes bra och familjen gillade honom. Norton tyckte särskilt mycket om själva huset och han lärde sig otroligt snabbt "Se vad som händer i köket" och for snabbt och kollade om det bjöds på mat i köket. 

Hemresan var däremot ytterst jobbig. På vägen dit hade vi startat från morgonen och kom fram tidigt på eftermiddagen, men på vägen tillbaka var vi tvungna att starta först på eftermiddagen vilket betydde att vi inte kom fram förrän på kvällen. Vi var tvungna att stanna mycket oftare på vägen tillbaka också eftersom Norton var väldigt rastlös. Och han ville bara äta mat hela tiden! Om han inte fick mat började han gällt skälla och försökte hoppa upp i famnen. Jag vill inte ens tänka på hur mycket mat han fick under de där timmarna, men resultatet blev än väldigt rund hund som uträttade stora behov dagen efter... Men fram kom vi och ingen var då gladare än Norton då han märkte var vi var. Lyckan var stor när vi kom in i lägenheten och han fick återse sina gamla leksaker (som inte packats med). 

Bild nedan: Norton är i vår säng trots att han vet att han inte får vara där...

Lång halvårsbebis

Idag är Norton 6 månader gammal. Så snabbt tiden går!

Nu dröjer det inte länge innan han kommer in i den trotsiga tonårsfasen. Förhoppningsvis har vi tränat honom så pass bra att han inte blir helt superjobbig.

Vuxentänder!

Lycka - Norton tappade sin andra hörntand (baby-tand) i lördags! Det här betyder att vi inte behöver fundera på att behöva fara till veterinären och operera bort hans hörntänder.

På hundkursen (Pikkupentujen) sades det att för hundar under 6 kg är det mer regel än undantag att man måste operera bort hörntänderna. Norton väger numera troligen runt 7 kg. Så, all good liksom.

Vill ni se en stjärna

Se på mig!

Vi la sängöverkastet och kuddar under ett bord

Mysigt!

Österbotten

Vi körde upp till Österbotten idag. Resan gick riktigt bra! Sedan vi kom fram har Norton rusat runt och lärt känna min hemgård, skällt åt våra katter och kor, jagat bollar och gosat med nya människor (alltså min familj). Nu är han rätt så slutkörd, men ifall han får upp energin igen har vi hans lilla fotboll och ett långt rep - så han kan springa ute på gården utan att plötsligt börja jaga katterna i stället för bollen.

Här försöker man vara snäll...

... och klia honom lite i nacken när han plötsligt hellre vill smaka på min hand. Tur att nästan alla av hans babytänder bytts ut mot större och trubbigare vuxentänder.

Bokslukaren

Läsning med hund

Skrapa på magaaan!

Norton och Puppe

Sleepy

Vi har inte ännu städat undan madrassen Irmeli sov på... :)

Trööött

Mat på bordet?

Through the looking-hole

En frågande blick söker svar

Eftersom vi "stängt av" vardagsrumsdelen för några dagar nu då vi har Irmeli på besök så är det ju förstås dit valpen allra helst vill. Irmeli öppnade upp (vi använder lådan som vår hundgrind var i som "dörr" mellan bokhyllan och soffan) för ett par sekunder och genast var Norton och lade sig på hennes säng. Även om sängen bara är en uppblåsbar madrass så visste han nog att han inte får vara där, men när jag sa åt honom att fara bort såg han ändå frågande på Irmeli. Det är ju hennes säng, så hon har väl sista ordet? verkade det som om han ville säga. 

Sedan for Irmeli och handla något smått från K-market och då blev han plötsligt ganska förvånad och lite ledsen. Vart tog den andra tjejen vägen?

Did I do something wrong? 

Han får inte vara i sängen

Även om sängen är en uppblåsbar madrass. Looking guilty.

xoxo

En trött älskling

Man blir trött av att vara vid hundparken.

Puppe

Fortfarande favoritleksaken och bästa vännen.